06 maj 2012

One part of a lifetime

Haft en super bra dag. Promenerat över en mil, grillat och haft spelkväll. Nu ligger jag i sängen och lyssnar på min gamla mp3, kan inte sova. Och börjar känna att tiden kommer i kapp mig, 14dagar kvar. Jag önskar att jag kunde vara på två ställen samtidigt så jag slipper denna jobbiga känslan i kroppen, slippa lämna allt igen. Varför är vissa val så svåra? Nu mår jag inte alls bra, massa andra saker har dykt upp också. Kommit i en liten svacka, ingen märker något. Försöker hålla humöret uppe, vill inte hamna i någon obekväm konversation. Räcker att jag har min blogg och kan uttrycka mig här, varför ska andra tala om saker till mig som jag redan vet?!
Det blir bättre snart.

Lite trött på att jag ständigt ska grubbla över livet innan jag ska sova. Varför tror jag jämnt att jag är ämnad för ett bättre liv än detta? Tänk vilken besvikelse jag kanske får när jag blir gammal och grå.. Oj oj.

Inga kommentarer: